Rapport från Femmans

Att det var lerigt och blött tror jag alla kunde hålla med om. Att den tekniska cyklingen var skitkul tror jag också alla håller med om. Sedan hände ju lite olika saker för lagen i tävlingen…

Anna & Siri:

Första sträckan med paddling var helt ok. Lite småduggande och lite blåst. Lite spännande med starten som gick i vattnet, fick hålla tungan rätt i mun när alla paddlade iväg. Men blev bara pååkt en gång och höll mig på rätt köl. Men ser Olof vända efter ett tag, och tydligen hade Mia gått runt efter ett par hundra meter. Sen var det rak paddling fram till kontroll 1, till badet o hoppet. Men arrangörerna hade beslutat sig för att vara snälla och låta oss gå på bryggan ut till hopptornet för att ”bara” göra hoppet…Men bildbevis finns nu på femmans hemsida!!! Det var kallt i vattnet som väntat. men hade paddlat i paclite jackan så jag var varm o go innan. Och efter klädbyte så var jag varm igen. Ja, så var det värsta avklarat, trodde jag….
Men klantar mig vid sista kontrollen och går runt, rodret slutar fungera, det går saktare och jag blir kall och fryser ganska rejält. Många svordomar hördes över sjön då kan jag säga…

Ut på nästa sträcka som var OL, så är jag stressad och fryser utan h-vete och kan inte tänka. Letar efter en bäck som vi ska ha som ledstång, och Siri säger – men sprang vi inte över den nyss? Varav jag svarar – sprang vi över en bäck???
Då var det dags att lugna ner sig, ta en kexchoklad och börja tänka. Och sen gick det bättre.
Efter det roliga varven på teknikbanan (där en funktionär först visade oss fel, så vi tappade ca 15 min) så var det ut på cykel OL, och då var det mer att släpa cykeln än att cykla. Det var inte bara lerigt utan det var forsar av vatten istället för en stig. Lerigt var bara förnamnet. Regnet öste ner nu och i utförsbackarna såg man ingenting, vilket iofs gjorde det spännande…och än mer spännande blev det när mina bromsar slutade fungera, och vi hade väl över en mil kvar att köra. Men man kan använda foten som bromkloss…

Marita & Carolina:
Första etappen var C2 och vi paddlade på bra, Carolina min egna cheerleader peppar på -snabbare frekvens, – tänk på en elvisp! (Elvisp???Ha ha ha. Man har ju hört uttrycket duracellkanin, men elvisp??? Annas kommentar) Efter denna sträcka skulle vi springa till TC ca 300 m och SPRINGER FEL! Helt otroligt, vi springer runt i skogen med skitproffsiga kläder och skriker -VAR ÄR TC? Gudars va pinsamt!

Den andra minnesvärda upplevelsen är när jag får punka (då leder vi dam) och snabbt vänder Carolina min cykel och börjar kränga av däcket – men ska vi inte ta av hjulet först? – nej det tror jag inte behövs?! Hahaha Ni förstår nivån. – Har du bytt däck förr? – Ja i hallen 2 ggr. I detta läge känner vi oss superblonda och ingen pump hade vi heller men Carolina lyckades charma till sig en och jag börjar pumpa (skitstressad) och böjer ventilen. Nu står vi utan slang fast med pump. Carolina lyckas tigga till sig en slang av ett damlag och när vi lugnt och metodiskt äntligen lyckats få på skiten så sticker ventilen ut typ 3mm??!! Då är det en mutter på insidan… ja herre gud, 20 min senare är vi klara och hakar på Schnellan och Andreas.

Dessutom var det massa koskit i växlingsrutan…

Mia & Olof:
Starten: Redan efter 200 m fick jag den ”rätta blöta känslan” (den rätta ”onda känslan” kom på slutet..)Det kändes som att alla ville köra över mig och min lilla Cobra..Alla dessa 6m-kajaker trängde lätt undan mig..Insåg just innan start, att jag inte skulle hinna trixa mig fram till Olof där han låg, men fixade inte heller trixa mig ut åt höger eller vänster för att få en bättre(lugnare) startposition..När startskottet gick var det mycket buffel och trängsel för att komma fram, låg ju mitt i startfälet och det kändes som att man inte hade någonstans att sätta i paddeln..Varje gång man försökte sätta i paddeln, slog man i någons kajak,kanot el paddel och det ”dunkade till” från alla håll när någon körde på mig och till slut välte jag.(Värre trängsel än vid Dalslands Kanotmarathon+)Fick ganska snabbt hjälp,men behövde tömma kajaken också, så jag fick vänta tills ”start”-båten kom. Lagom till att Olof lyckats vända sin kajak, var jag på väg igen..Sen var det bara att försöka paddla på så gott det nu gick..Tog ju in en del, varje gång jag slappnade av och körde på..Men…men…Att paddla i vågor från sidan var ju himla kul….Not!

BOHUSLEDEN!!! fick flashbacks från mörksuggejakten under den bitvis vattenfyllda vandringsleden. Vi hade iaf bra fart i släpningen och forcerade förbi flera herrlag i den grisiga partierna. Det hala väglaget ledde till ett antal dråpliga vurpor både till fots och på cykel. Jag gjorde en framåtvolt över styret när jag sprang med cykeln genom skogen och landade på ansiktet i en massa löv som tur var.

Annars var nog en av dagens höjdpunkter synen av Schnellan i mattältet efter målgång. Helt okontaktbar och komig som aldrig förr med ömmande muskler i hela kroppen.

Anders & Andreas:

Det började med att allt blev vansinnigt stressigt. Att väckarklockan stod på 4:30 hjälpte inte, vi var efter avlämning av kanoter tbax på TC toksent och efter att i all hast ha ritat vägval på kartorna hade vi ~10 min innan infomötet och därefter gick bussen till kanotstarten. Långt ifrån allt låg färdigt, det mesta låg kvar i lådorna osorterat. Jag glömde äta ngt mer än en macka extra innan start vilket inte heller var bra med tanke på den tidiga frukosten.

Precis innan kanotstarten bestämde vi oss för att skita i draglina. Den var inte utprovad till att jag skulle köra rocket (prognos på 12 m/s slog fel) och även om jag var sugen var Andreas lite skeptisk. Strulpotentialen hängde över oss… När starten går går jag upp i första klungan och ser att jag har Andreas med mig. Jag ropar på Andreas några gånger om han vill jag ska öka eller köra långsammare samt vänder mig hastigt om för att se att han är kvar på aktervågen. Där ligger någon och guppar… Efter att inte ha fått svar av Andreas efter flera tillrop (några 100 m längre fram) börjar jag räkna klungan, inser att vi är 7 pers och stannar för att kontrollera. Inser då att någon annan ligger bakom mig, men att det inte är Andreas! Jag väntar in och Andreas kör på bra så vi är femma in till hopptornet. Vi är lite långsamma i växlingen både innan och efter hopptornet, men vid ilägg efter lyftet kommer problemen. Jag håller i Andreas kanot som kommer iväg hyfsat, men sen blir jag knuffad bakifrån och välter när jag ska i. Får massor med vatten i kanoten men väljer att skita i att tömma då folk väller in och det är dåligt med plats. Kör med vatten upp till sitsen sista 1,5 h, men det funkar OK då rocket har skott.
I övrigt var det jävligt regnigt och jag som inte kan använda linser (paj ögon) fick ta rygg på Andreas vid all orientering. Mycket av cyklingen var teknisk och det blev många 45- till 90-gradersgirar då jag inte såg hinderna förrän jag nästan körde på dem.

Växlingarna är jag vansinnigt långsam på och där kan vi bli klart bättre. Att prylarna ej låg i ordning gjorde inte saken bättre. Vi glömde bl.a. en karta o tvingades cykla tbax (tappade 10- 15 min) vilket var j-igt surt. Jag hade helt klart ätit för dåligt men vätska blev det en hel del. Klappade inte ihop förrän precis på slutet. Kommer inte ihåg så mkt efter målgång…

För resultat & foto:

www.femmansmultisportrace.se