Tävlingsberättelse – LGT 2014 – SWECO

Tomas Nordlander bjuder på denna tävlingsberättelse från LGT 2014 där Tomas tillsammans med Malin Hjalmarsson i Klubbens förger vann mix klassen:

LGT 2014- Sweco Adventure

Lång-tävlingsdax och känslorna i kroppen är både upprymda och längtansfulla, som oroade och lite skrämmande. Vad väntar därute ? Kommer kroppen att leverera ? Vilken utrustning ska vi ta med ?…. Trots att vi kört många tävlingar har man alltid samma funderingar. Brukar dock försöka intala mig att ’allt kan hända och jag är beredd på allt’.

Att få äran att köra sin egna klubbtävling är ansvarsfullt. Vet ju vilket slit det är att dra runt en multisporttävling, så visst klingade det i bakhuvet att vi var tvungen att prestera och göra en bra tävling, åtminstone som respekt mot alla klubbkompisarnas slit.LGT 2014 - SWECO

Efter sedvanlig packningsprocedur hemma, en hel del funderande och plockande med kläder och annat låg tillslut allt packat i några vattentäta packpåsar och i väskor.

Mat ska ju också med, och för en 24 timmars tävling är det både svårt och lätt. Vet att jag själv knappt får i mig något i början av tävlingar. Vet att jag också kan gå väldigt snålt länge. Men samtidigt vill man ha den där backupen, det där lilla extra. Så det blir gärna en överdimensionering av matmöjligheterna vid växlingarna…som sagt, utifall att.. Till LGT blev tävlingsmenyn mackor med ’fett’ innehåll, majonnäs, skinka och fetaost, en favorit som skapades under Explore Sweden- Lofoton till Piteå. Sen hade vi även en termos med varm buljong vid varje TA. Övrigt intag är egna favoritgodisar, mandelmassa mm. Matintaget under tävling får man individanpassa i laget och vissa äter allt, medan andra är mer specifika i sitt val av mat.

Årets LGT-bana såg variationsrik och spännande ut. Några kritiska delar kunde vi identifiera som ’ställen att snabbt tappa mycket tid på’. Det var bl.a. vid alla lyften vid paddlingen, särskilt de sista lyften inne i Filipstad då man säkert skulle vara väldigt nerkyld och mentalt fysiskt och psykiskt låg. Andra delar som vi såg som mycket viktiga att pusha varandra, var cyklingen längs de obligatoriska lederna som hade en hel del branta backar och mycket släpa/bära cykel. Här kan det tappas mycket tid och vi bestämde oss för vara extra mentalt förberedd på dessa partier.

Prologen var som vanligt högintensiv. Inga misstag här och vi var först in med c:a 30 sek.

LGT 2014 - SWECO

Första ’riktiga’ sträckan till Persberg började vi lugnt. Uffe och Marie i Stockholm Extreme skuggade oss genom Filipstad men upp till kontrollen vid tornet på Storhöjden missade jag en stigkorsning och plötsligt låg vi minuten bakom Uffe och Marie. Med ett lite högre tempo lyckades vi ganska snabbt komma ikapp och gå förbi igen. Vid repmomentet var vi först och redan färdig med klättersele från start, så här lyckades vi dryga ut med ytterligare någon minut.

Andra sträckan (egentligen sträcka 2,3 och 4) med två paddlingar och en kortare orientering visste vi skulle bli lång och kall, särskilt på slutet. Efter första kontrollen blev det ett parti med sidvågor i sjön. Plötsligt går Malin runt i vågorna och när jag ska stanna upp och hålla i kajaken tappar även jag balansen och ramlar i. Malin lyckas komma upp direkt men jag gör ett antal tafatta försök och orkar inte riktigt mer sen. Vattnet var kallt. Jag greppar runt surfskin och simmar ryggsim in mot land. Uffe och Marie kommer ikapp oss när vi badar och visar fin sportmanship och kollar att allt är bra med oss. Det är långgrunt så det blir inte så lång simtur. Med kalla, stela och skakande kroppar kommer vi så sakta igång igen. Men det går inte så fort och det är jobbigt med balansen när man är nedkyld. Vid första lyftet i Gammalkroppa ser vi framför oss att Uffe och Marie väljer det södra vägvalet, vi väljer det nordligare lyftalternativet som visar sig vara snabbare och vi återtar ledningen. Sista delen till TA2 är en grymt fin paddling i en kanal. Värmen i kroppen börjar återkomma. Det ska bli skönt att springa.

LGT 2014 - Vinnare MIX

Orienteringen i Nykroppa går utan missar. Grymt skönt att bli varm om fötter och händer igen.

Fortsättningen på paddlingen är c:a 26 km. Vi paddlar genom några otroligt fina partier och just passagen genom Prästbäcken, mellan Östersjön och Daglösen är fantastiskt fin. Som vi förutspådde blev det kallt på slutet och lyften genom Filipstad genomfördes metodiskt. Under sista lyftet upp till växling och skidstadion såg jag att det satt fingrar på handen, men jag kände dom inte…

Nu tror jag vår erfarenhet av andra långtävlingar och att ha frusit mycket förr var bra att ha i bagaget. En snabb växling, lite varm dryck i kroppen och direkt iväg på cyklarna gjorde att vi också snabbt kom igång och blev varm och fick ny energi. Cykelsträckan på c:a 90 km genomfördes utan missar. Grusvägar först och sen massor med stigcykling, både underbart fin och rätt drygt jobbig. Vid kontroll 5-5 stod tävlingsledaren själv….igen… (Erik verkar ha en outtömlig energikälla och dök upp nästan överallt. Respekt). Erik förkunnade att Uffe och Marie är precis i bakhasorna. Den informationen kändes ju lite stressande, men vi bestämde att fortsätta göra vårt egna lopp och kämpade på bra med den resterande stigcykling in till TA3 vid Ångsågen. Denna del av banan var också ett parti där mycket tid kan tappas, ifall motivationen och orken tar slut. Särskilt när man närmar sig en växling och nästan börjar längta dit mer än man kan motivera sig till att kämpa sista biten.

tomas malin 5

Vid TA3, Ångsågen var det -4 grader. Nu var vi lite trött i benen och det var mörkt. Så mina tänkta rak-på-vägval fick bli safe-vägval med stiglöpning. Det blev inga misstag i mörkret och mitt på sträckan kommer vi ikapp Robban och Mathias och det var skönt med lite draghjälp. Vid näst sista kontrollen delade vi oss eftersom herr-klassen hade några kilometer längre.

Vi kommer in till TA 3 som första lag och fick nu ’spåra’ sista biten in mot mål. Den avslutande cyklingen innehöll nästan allt. Från helt underbara singeltrack på tallheden i gryningsljuset till riktigt tung släpning/bära-cykel i raviner. Jag gillar ändå att banläggaren väljer att pressa lagen på detta sätt på slutet av tävlingen så att en viss känsla av hopplöshet och misär inträder, då man egentligen bara vill nå målportalen.

LGT 2014 - SWECO

Som vanligt är det alltid en underbar känsla att nå målet i en multisporttävling, spelar ingen roll om det är en 4 timmars tävling eller 144 timmars tävling.

Tack för en bra tävling !

Tomas & Malin Sweco Adventure